Vådan av att tillhöra fel battlegroup

Att spela bg på Trollbane med horde är ingen lek. Man förlorar mer än man vinner. Mycket mer. Vår battlegroup suger uppenbarligen för horde.

Och jag har 33 EOTS-marks att dra ihop. Det blir 33 spelade EOTS, som jag hatar.

Typiskt. =P

Värvare på stan suger ankskit.

För några veckor sen stod jag och en kompis utanför Stockholms central, lite slött lutade mot en vägg. Solen sken och vi var allmänt avslappnade i väntan på kompisens tåg.

Då såg jag honom på långt håll. En spenslig kille i tjugoårsåldern, fyrkantiga plastbrillor och indielugg, t-shirt och jeans. I handen hade han en pärm. Jag såg direkt att han var en typisk PMU – Politiskt Medveten Ungdom, och att han garanterat var utsänd från nån organisation för att värva medlemmar och/eller samla in pengar. Han styrde stegen mot oss, och vi hann inte komma undan. (FAN!)

Mycket riktigt. Den lille spenslige kom från en välrenommerad organisation – vi kan kalla den Greenpeace, för den heter det. Han gick rakt på oss och började hålla sin robotliknande inrepeterade föreläsning om miljöförstöring och gud vet allt. Ställde frågor till oss om vi kände till Greenpeace, vad vi tyckte om dem, vad vi själva gjorde för att minska miljöförstöringen, och andra frågor som tydligt var till för att ge oss dåligt samvete.

Slutligen kom han såklart fram till slutklämmen – han ville värva oss till sin organisation. Jag svarade med att fråga om det fanns nån hemsida där man kunde gå in och anmäla sig. Han sa att jo, det fanns det, men han ville ju helst att vi skulle anmäla oss till honom direkt. Där avbröt jag honom i hans intränade svada och sa ”jaha, och du vill förstås att jag ska ge dig mitt bankkontonummer här och nu?” (jag har nämligen råkat ut för den här sortens värvningar förut). Han svarade glatt ja på min fråga, varpå jag sa att jag tyvärr inte lämnar ut mitt kontonummer till folk ute på stan.

Nu följde en envis diskussion mellan honom och mig, där han på alla sätt försökte förklara att han ju inte kunde göra något med mitt konto, att jag skulle få exakt samma blankett hemskickad som den han hade med sig ifall jag anmälde mig på hemsidan, att han hade legitimation och bevis från Greenpeace att han var den han utgav sig för att vara osv osv osv. Jag höll dock ställningen och påpekade att jag inte ville lämna ut mitt konto till folk på stan, oavsett hur mycket bevis han kunde fiska fram. Jag sade också att jag var starkt emot principen att organisationer går på folk ute på stan på det här sättet, och att jag inte misstrodde just honom, utan att det var principen jag var emot. (Och dessutom – vem fan går runt med sitt kontonummer uppskrivet?!)

Till slut gick han sin väg, samtidigt som han skakade på huvudet, ungefär som att han tyckte att jag var knäpp. Och i så fall fick han tycka det.

Jag tycker att det är ett jävla oskick av Greenpeace och andra organisationer att låta dessa PMU:er gå runt på stan och värva folk på detta sätt. Det är ju uppenbart att ungdomarna har provision på hur många de värvar, annars skulle han inte varit så envis. Det är också ett jävla oskick att gå fram till folk som står still på ställen där de inte kan gå undan från påstridiga värvare. Greenpeace gör ett bra jobb ute i världen, men jag vill själv välja om och när jag går med i deras organisation, jag vill inte under några som helst omständigheter bli påhoppad av värvare. Hade det stått ett litet torgstånd med informationspersonal och anmälningsblanketter osv så hade chansen varit mycket större att jag gått fram till dem – för då hade valet varit mitt och inte värvarens.

Som det var nu så blev jag bara negativt inställd till Greenpeace istället, på grund av deras löjliga försäljaraktiga värvningsmetoder. Jag hatar gatuförsäljare, och det här är lika illa.

Låt mig gå på stan ifred, for fuck’s sake!