En ostmacka är en ostmacka är en ostmacka?

Öppet brev till alla tänkbara matställen & caféer som säljer ostmackor:

Kära ostmackeförsäljare!

Jag tror ni har missförstått innebörden av ordet ostmacka/ostsmörgås/ostfralla/ostwhatever. En ostmackas pålägg består av ost, det hörs ju på namnet. Hade det varit något mer på mackan så skulle den hetat ost- och [påläggs]macka, som t.ex. ost- och skinkmacka, som ju redan finns, men är något helt annat än en vanlig ostmacka. Och dyrare.

Trots detta envisas ni försäljare med att på s.k. ostmackor klämma in:

- slemmiga salladsblad
- vattniga tomatskivor
- sega paprikastrimlor
- gummiaktiga gurkskivor
- svettiga skinkskivor(!)

…och ändå kallar ni det ostmackor. Hur kommer det sig? Vilken del av ”ost” är det ni inte förstår?

Det som är extra äckligt i sammanhanget är tomat och paprika, eftersom dessa båda grönsaker lämnar efter sig tydliga spår i ostskivorna, om grönsakerna ifråga fått ligga på osten i mer än fem minuter eller så. Grönsakerna både färgar och smakar av sig på osten, och plötsligt smakar hela mackan tomat eller paprika istället för ost.

Så. Jävla. Skitäckligt.

Varför kan ni inte bara göra mackorna som de ska göras? Här följer ett enkelt recept på en bra ostmacka:

1 bröd av valfri sort, gärna av frallatyp så att den blir en dubbelmacka
2 ostskivor
smör eller margarin av valfri sort, men helst riktigt smör eller Bregott

Gör så här:
Dela brödet om det är av frallatyp. Bred lagom mycket smör på bägge halvorna. Lägg en ostskiva på varje brödhalva, och lägg sedan ihop halvorna.

Färdigt!

Om ni följer det här receptet så kommer era ostmackor att bli utmärkta. Om ni sen vill garnera dessa mackor med en massa blaj, var så vänliga och skriv det på mackans etikett (eller liknande) och kalla dem för ost- och [påläggs]macka istället, så att man som hugad smörgåsköpare vet vad man får. Jag har otaliga gånger köpt mig en ostmacka och trott mig få just en ostmacka, för att sedan bita i den och upptäcka den hårda vägen att det trots allt minsann hade gömts en vidrig paprikastrimla mellan ostskivorna.

Gör om – gör rätt, kära ostmackeförsäljare.

Tack för ordet.
/Degbunke

Handslaget säger allt?

Gud vad det är obehagligt att skaka hand med folk som inte har ett vettigt handslag. Det finns lite olika varianter på läbbigheterna:

Halvslaget – man får bara halva handen av den man hälsar på, ofta genom att hälsaren lyckas böja sin hand så att enbart fingrarna hamnar i ens egen. Praktiseras ofta av äldre (kanske de har ont i händerna och vill inte bli klämda på).

Den döda fisken – man får en slapp mjuk läskig hand i sin, helt utan skelett känns det som. Praktiseras ofta av kvinnor oavsett ålder (vågar de inte ta i ordentligt, eller?).

Den halva fisken – en lite ovanlig kombination av bägge ovanstående varianter – man får slappa fingrar i sitt grepp.

De här handslagen vill i alla fall inte jag råka ut för. Sådana här blaskiga handslag ger inte precis något större förtroende för den jag hälsar på, det känns nästan lite lömskt, som om personen är lite oärlig eller undanglidande.

Ett kort, fast handslag är trevligast, och ger bäst intryck.