SL, SL, gamle vän…

”SL, SL, gamle vän, roligt att du lever än….”

Ja nu handlade ju låten om SJ, en gång i tiden, men ändå. Har sett det nya zonsystemet och priserna, och herreminje vilken soppa. Tre olika prisnivåer (om man inte har SL-kort vill säga), dyrare, och krångel och trams med zoner, femtioelva olika sätt att köpa biljetter osv osv.

Hade det inte varit smartare om den återinförda trängselskatten fått gå till SL istället, som det var menat från första början? Så hade vi kunnat behålla det billiga enhetspriset på SL-biljetterna och sluppit allt krångel.

Jag är så himla tacksam att jag behöver använda månadskort, så jag slipper det där krånglandet, och jag lider med dem som köper enkelbiljetter och måste hålla allt det där trassliga i huvudet.

Suck.

Kära småbarnsmamma…

Jag har alltsom oftast lagt märke till hur somliga (dock inte alla!) mammor med småbarn beter sig på tunnelbanan, pendeln, bussar, tåg och andra offentliga platser. Jag som tjej förväntas titta på, kommentera, prata / gulla med deras små telningar, men eftersom jag är totalt ointresserad av småbarn (och då menar jag verkligen ointresserad) uppstår ibland situationer som de stackars mammorna inte kan hantera. Därför vill jag nu en gång för alla tala om följande:

Nej, jag kommer inte att titta på ditt barn, oavsett om du kör fram barnvagnen under näsan på mig, tar upp ungen och uppenbart visar upp den samtidigt som du ger mig uppfordrande blickar och dito leenden. Jag kommer att fortsätta titta ut genom bussfönstret.

Nej, ditt barn är inte ett mirakel, och du har inte gjort nåt som ingen annan gjort förut. Det föds ett oräkneligt antal barn varje dag i världen. Varför skulle just ditt barn vara speciellt för nån annan än sin familj.

Nej, ditt barn är inte gulligt. Inte på minsta sätt, faktiskt. Jag har bara sett tre (3) söta småbarn i hela mitt drygt 30-åriga liv, och det ska fruktansvärt mycket till om jag ska tycka nåt sånt.

Nej, det är inte gulligt med barn som skrikskrattar eller skrikgråter på bussen när man sitter och är trött på morgonen eller på kvällen. Se för fan till att de håller tyst, hur svårt kan det vara?!

Nej, det är inte gulligt med barn som (ofta skrikande) springer i gångarna på typ tåg och pendeltåg, och dessutom ibland drar andra passagerare i ärmar och byxben. Håll ungarna på sin plats, bredvid dig, så att du har koll på dem.

Nej, det är faktiskt jävligt osmart att på t ex tåget eller bussen uppmuntra en redan övertrött unge att titta ut genom fönstret och säga ”titta på kossorna! – oooh titta, en tottohäst!”, för att avleda ungens uppmärksamhet så den ska sluta vara så grinig och ledsen. En trött unge behöver sova. Se till att han/hon får det istället för att hålla den stackaren vaken ännu längre.

Nej, du har ingen som helst rättighet att låta dina barn bete sig som ouppfostrade skitungar på offentliga platser bara för att du är förälder. Faktiskt.

Nej, du har inte heller någon som helst rättighet att låta bli att visa dina medpassagerare hänsyn bara för att du är förälder. Faktiskt.

Nej, det är inte ett dugg trevligt att behöva se nyblivna mammor amma sina barn offentligt. Det är tvärtom synnerligen osmakligt att behöva se det. Gå undan nånstans, sitt inte på Ica eller bibblan, för guds skull.

Nej, bara för att jag är tjej så måste jag inte automatiskt tycka om småbarn. Och det gör jag inte heller, vilket är ganska uppenbart – så sluta pesta mig med era ungar, tack!

Det lustiga i sammanhanget är att det aldrig är pappor med småbarn som beter sig såhär. Det är mammorna som ska visa upp och skryta med sina barn, och att de lyckats kläcka ur sig en unge. Och när jag som tjej vid ngt tillfälle nämner att jag inte tycker om småbarn så är det enbart kvinnor/tjejer som blir provocerade och tar illa upp – och där undrar jag lite stillsamt: Är det möjligen så att de som blir provocerade är de tjejer som inte valt att bli mammor pga att de älskar barn, utan för att de trodde att ”det är ju så man gör för att vara godkänd som kvinna” eller liknande? Och så kommer jag, en tjej i ”normal mammaålder” och säger att jag inte gillar småbarn och aldrig tänker skaffa egna. Hoppsan, där fick de sig en tankeställare – man kan tydligen välja….. Och om de insett det innan de skaffade barn – tänk om de gjort ett annat val……? Hemska tanke…! Och så blir de arga på mig i rent självförsvar…? Jag vet inte om det är så, men jag misstänker. Detta skulle dock ingen erkänna öppet, så gissningsvis kommer jag få en hel del negativa kommentarer på den här posten. Men det struntar jag fullständigt i.